Konsumtionen har så sakteliga börjat återhämta sig i de nordiska länderna. Konsumtionen av varor har ökat i alla länder men konsumtionen av tjänster är fortsatt på nivåer lägre än normalt. Det visar siffror från Nordea. Sammantaget är Sverige det land där återhämtningen går långsammast.

År 2020 är ett år ingen av oss någonsin kommer glömma. När coronapandemin lamslog en hel värld var det inte bara familjer som drabbades. Företag och ekonomin fick sig också en rejäl törn. I samband med att viruset nådde innanför Sveriges gränser minskade svenskarnas konsumtion kraftigt inom alla olika områden.

I takt med att virusspridningen börjar minska i landet har även konsumtionen så sakteliga börjat återhämta sig. Även vi på Lånakuten kan en liten ökning i hur folk börjar låna pengar igen. Siffror från Nordea visar dock att återhämtningen sker långsammare här i Sverige än i de andra nordiska länderna.

Stora konsumtionsskillnader mellan grannländerna

Nordea har låtit undersöka data gällande antalet korttransaktioner i de nordiska länderna. Denna data visar stora skillnader mellan Sverige och de övriga länderna.

I Norge och Finland har antalet transaktioner ökat allra mest. Faktum är att antalet transaktioner i dessa två länder var sex procent högre i juni än motsvarande månad förra året. Danmark å sin sida ligger strax under nollan, det vill säga att antalet korttransaktioner är ungerfär lika många som förra året.

I Sverige ser det däremot annorlunda ut. Nordeas siffror visar att antalet korttransaktioner minskat med hela 7 procent under juni månad jämfört med samma period förra året.

Högre konsumtion av varor än tjänster

I samtliga länder har konsumtionen av varor ökat och är på nivåer högre än normalt. Däremot är nivåerna för köp av tjänster lägre än normalt. Siffrorna visar exempelvis att besök hos frisörer eller restauranger har minskat kraftigt i alla länder. I Finland, Danmark och Norge var tappet störst till en början. Nu har dock transaktionerna inom dessa områden ökat igen och i stället är det svenskarna som spenderar minst hos restauranger och frisörer.

Totalt sett är det kultur-, flyg-, hotell- och kollektivtrafiksektorerna som har tappat allra mest.